Otroligt läskigt

hejhej

sorry för den sketna uppdateringen men har varit rather busy :/ Igår var det att plugga som faen till samhällskunskapen, fett prov om politiken, riskdagen etc, etc...

Gjorde det idag iallafall och jag känner på mig att det gick skit:/ De saker som lärnan kommer på provet kom ju inte alls på provet och det va ju dom jag övat in mest... I got scruwed...

Aja får hoppas att det åtminstone blir ett G.


Efter skolan kom Johan hem till mig nen liten stund efter mig.. mysigt:) Sen skulle det då vara vidare hem till honom för vi skulle sitta barnvakt åt hans lillebror. Johan hade ju ingen cykel så han gick till bussen och jag hade planerat att cykla... Johan gick typ 5min tidigare än mig och sen hände en sån jävla läskig grej!... igen!!


Innan jag gick ut så satte jag ju självklart på mig mina skinstövlar! och ena klacken har typ lossnat så det är som små spikar som tittar ut från undersidan..

iallafall så började jag gå ner för trapporna när jag helt plötisligt känner att jag halkar och faller neråt med ansiktet och före! Lyckades dämpa fallet med min arm som fick ta en hel del hårda smällar och mitt knä drämde jag in i säkjert flera trappsteg.. ingen skämt asså jag rullade ner för en hel trappa!


under fallet när jag tillslut lyckades stanna så lyfte jag mig själv upp och la mig på golvet.. första reaktionen var att ringa mamma!!!

Mamma: ah hallå

Nicole: Mamma?? hjälp mig..

Mamma: Va?? var är det vadå?

NIcole: mamma jag ligger i trapphuset, jag ramlade ner för trappen...

Mamma: Men neeej, herregud, jag kommer!

Mamma kommer ner och jag ligger som en trasa på golvet, gråter och hyperventilerar.. armen kunde jag inte röra, benet kunde jag inte röra. och mamma ringer Johan och berättar att jag ramlat.
Johan kom då springandes tillbaka..

mamma ville ringa ambulansen men jag är rätt tjurskallig och jag hatar sjukhus så nej .. mamma trodde jag brytit armen. Men det har jag lycklitgtvis inte.. hade jag gjort det hade det inte blivit någon Tenerife resa.

Helt ärligt talat så kändes det som om mitt liv passerade förbi mig! Jag har nog aldrig kännt en sån skräck, kommandes imot mig så fort! Jag trodde seriöst attjag skulle bryta nacken och dö!

är jävligt tacksam att jag klarade mig undan med feta blåmärken över hela kroppen istället för en bruten nacke!

Ett tips till alla!

Ta vara på era liv! Lev dagen som om den vore din sista, för man vet aldrig om  imorgon är just den dagen..









Kommentarer
Postat av: johanna

men gud :O fyfan va hemskt! underbart bra att du inte bröt något och att du klara dig <3

2008-11-27 @ 22:03:44
URL: http://limoneturchino.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0